Så var det
Är ensam. Det var ett tag sen. Det är skönt. Känns som att hela världen tar en paus. Känns som att vakande ögon och öron försvinner för en kort stund. Snacket och kontrollerna och bedömningarna fortsätter väl, men jag slipper ha det bakom ryggen. Jag försöker koppla bort, jag har några minuter, kanske t.o.m. en timme, då jag inte behöver bry mig. Jag försöker koppla bort. Långt bort.
Har gjort ett KASAM-test flera gånger över nätet. Jag har 161 poäng. Mitt lägsta värde är B-värdet, begriplighet. Jag anser alltså att andra människor inte förstår mig, att jag inte kan relatera till dem. Men mitt värde är ganska högt ändå, och jag funderar på vilka strategier jag använder för att inte känna av stressen. Egentligen vet jag. Jag har en "regnrock" på mig. Skiten haglar ner, men den får inget fäste. Jag ignorerar, tänker inte på det. Är faktiskt väldigt duktig på att inte bry mig. Skiten glider av mig oftast. Men bara oftast.
Jag vill bara få vara ifred. Måste alla hålla på och döma, kritisera och analysera mig?
Har gjort ett KASAM-test flera gånger över nätet. Jag har 161 poäng. Mitt lägsta värde är B-värdet, begriplighet. Jag anser alltså att andra människor inte förstår mig, att jag inte kan relatera till dem. Men mitt värde är ganska högt ändå, och jag funderar på vilka strategier jag använder för att inte känna av stressen. Egentligen vet jag. Jag har en "regnrock" på mig. Skiten haglar ner, men den får inget fäste. Jag ignorerar, tänker inte på det. Är faktiskt väldigt duktig på att inte bry mig. Skiten glider av mig oftast. Men bara oftast.
Jag vill bara få vara ifred. Måste alla hålla på och döma, kritisera och analysera mig?
Kommentarer
Trackback
