tunde

Alltså. Vi vet ju alla att emotionell coping inte är så jättebra. Det vet vi ju, man skjuter ifrån sig, slänger bort ansvaret till andra och tänker att allt löser sig. Man tar inte åt sig och väntar på en bättre dag, förneka det jobbiga tills det är borta (Durewall försvinn, försvinn Durewall).

Det är inte ett bra sätt. Jag lovar, problemen är kvar. Eller? Alla säger att jag borde ta tag lite mer i mitt liv och fixa saker! Men varför? Nej men ärligt talat, mitt copingsätt funkar! Allt löser ju sig, nästan allt löser sig för mig! Min mobil var spärrad igår, Frida sa att det skulle ta 5-8 veckor innan den funkade igen. Jag betalade mina räkningar igår, och idag fungerar den! Som om inget alls!
Lägenheten! Också sån sjuk slump att jag fick, men jag trivs så sjukt bra här. Plugget, jag gör inte ett jävla skit under terminerna, men igår när jag träffade Daniel, Maria och Magnus och pluggade så kunde jag typ allting!

Fan jag älskar flyt alltså. Inte undra på att jag alltid varit en sån optimist! ^^

Bitter

Bitteranledning 1: Jag fick inte fortsätta gå bredvid på PA-jobbet eftersom att jag inte kan prata med människor utan problem efter 4 dagar. Speciellt inte ifall människan jag ska prata med är oförmögen att prata tillbaka pga fysiska och mentala handikapp.

Bitteranledning 2: Jag vet att jag verkade ointresserad när jag var där och gick bredvid, lite är det deras "fel" att de inte var mer delaktiga i att få in mig  (jag är faktiskt blyg!), men jag vet att jag kunde gjort bättre ifrån mig och det är fruktansvärt irriterande att inte få visa hur duktig man faktiskt är.

Bitteranledning 3: Pga bitterhet 1 och 2 har jag ingen lust att fortsätta plugga, jag är hemma 3 timmar för tidigt från biblioteket, och funderar på att ta en äcklig destruktiv cigg på min balkong.

Bitteranledning 4: Om inte ciggen piggar upp mig ska jag åka iväg till spexlokalen och vara med i en gyckeltävling istället, för det är roligare än att plugga. Men då missar jag ju massa värdefull pluggtid. Och det är jag bitter på. Men samtidigt är jag bitter för att jag vet att om jag stannar hemma kommer jag titta på two and a half men istället ändå. Och då är jag inte bara opluggig, utan dessutom ensam. Och ensam är faktiskt ännu bittrare.

Bitteranledning 5: Jag är hungrig

Bitteranledning 6: Jag glömde min matlåda på US.

Nu har jag fått min morgonstund, nu är det dags att laga lunch, sen bär det av till Hub för lite tentaplugg. Igår var jag där mellan halv tre och nio. Idag blir det väl också till framåt åtta nio tiden. Imorgon ska vi ha en Linköpingsbasgrupp på fyra hemma hos Daniel.

Tycker att det är ganska skönt med tenta-p såhär, man har bara den att tänka på fram tills 1/12 och sen kan man släppa den. Allt annat som man måste göra sen, julklappar, julpynt och seminarier är bara att skjuta åt sidan. Ingen annan skola (fan jag har inte gjort den där förflyttningstekniken än ju!) ska spela någon roll, bara fokus på en sak, mitt liv cirkulerar kring tentan. Jag tycker att det är skönt i alla fall :)

Men jag bör nog fixa den där förflyttningstekniken snart ändå

Igår fyllde jag gammal (igen, känns som att jag hela tiden blir äldre). Och den firades med spontanshopping, jag hittade världens sötaste festblåsa, åååååh Elin du skulle vara så stolt över mig! Den är ifrån den där affären där vi hittade din klänning och den kostade hela 600kr! Ringde familjen för råd, och de sa att jag skulle kunna få den i julklapp! Så nu har jag en klänning till nyår, nu ska jag bara hitta en fest också! Perfekt!

Efter shoppingen skulle jag och Linus laga knäck och fixa middag. Därefter bar det av till Daniel för att spela tvspel ^^ Efter spelen kände jag att jag var värd ett paket cigg på min födelsedag (FAN FAN FAN) och så stal vi varsin pappmugg från statoil och gick till Frida. Sen ballade allt ur totalt och en liter Baccardi dracks upp.
Hemresan var ganska spännande den också, efter att vi inte kommit in på HG (dumma dumma vakt!) skulle vi gå hela vägen hem til mig, och det är ganska långt mellan Ryd och mitt hem. Så Linus springer ut på gatan och stannar en taxi, taxin frågar vart vi ska "till stan" säger Linus för han har ju ingen koll, och så får vi hoppa in. I taxin sitter redan en tjej som också skulle till Hejdegården, men först skulle taxichaffören hämta upp en kompis vid golfbanan och släppa av honom i stan och sen plocka upp en annan kompis och släppa av honom någon annanstans. Sen körde han oss till tjejens lägenhet och där fick vi hoppa av. Tjejen och jag tog varsin cigg och vi kom fram till att hon och jag skulle byta nummer så vi kunde träffas och fika nån dag. Hon hette Klaudia, och jag kan inte stava till det på fyllan. Hemma hos mig dracks det sista vinet upp, några bröd rostades och ett glas  gick sönder (nooooo) och sen satt vi och kollade på Shiva när hon sprang fram och tillbaka i lägenheten i några timmar. I feel very good today thank you.

Kanske bör ta tag i mitt liv igen? Eller njä, dricka glöggtéet jag fick av Daniel i födelsedagspresent, äta knäck och se på two and a halv men!

Mitten av november och jag sitter och längtar efter julen. Har tänkt köpa lite billiga adventsljusstakar och en sån ljusstake som man tänder ett ljus per advent i (vad heter det?) när jag får csn. Och efter att jag betalat tillbaka allt jag är skyldig Daniel.
Jag längtar efter julen när vi sitter och äter vår engelska frukost tillsammans med mormor och sen öppnar julklappar. Det är sorgligt att vi inte har morfar kvar, men mormor brukar ändå se ut att må bra. Hon åker sedan hem till sig och min syster följer med och förbereder julmiddagen hemma hos henne, men vi får se om det blir så i år. Varje år sen morfar dog har pappa sagt att det inte kommer bli jul hos mormor längre, men det har blivit det varje år ändå. Det är mysigt, äta kåldolmar, rödkål, potatis, kalkon och lamm. Påsk var det däremot evigheter sen jag firade där, kanske eftersom jag alltid är i Linköping under påsken? Då brukade vi också äta lamm och rödkål och kåldolmar. Vi har lika lite variation i vår mat som svenskarna, fast vi äter inte kokt potatis med köttbullar vid varje högtid men det är ändå samma mat alltid. Eller kanske det bara är så i min släkt, firar faktiskt inte jul/påsk med så många andra ungrare än min familj.






Sverige-Albanien i Stockholm

Sitter som vanligt på samma ställe i soffan som börjar mjukas upp. Lyssnar på Kultirations nya album på spotify, mysig musik. Shiva är lite lagom galen som vanligt, ligger och sover bredvid mig, men så fort man petar på henne börjar hon mjaua i sömnen. Går jag ifrån soffan vaknar hon och följer sömnigt efter med högljudda jamningar. Börjar hon löpa, undrar jag. Imorgon ska hon få p-piller igen.

Jag ska jobba imorgon igen, kl 7 börjar jag. Då blir det att cykla till Lambohov, det tar bara 25 minuter och vägen börjar med monsteruppförsbacken vid sjukhuset, det är verkligen inte rättvist att bli sådär slutkörd bara de första 10 minuterna. Halv 5 är jag förhoppningsvis hemma igen, jag hade tänkt åka till Norrköping med Katta vid åtta på kvällen och se Detektivbyrån på Trappan, men det kostar ju faktiskt 100kr och jag är superfattig och har inte ens råd med adressändringsräkningen eller mobilräkningen, så det kanske inte är så smart ändå. Dessutom så kom jag på att jag ska ha basgruppsmöte på tisdagmorgon och vi ska ha läst på om perifiera kärlsjukdomar och annat man känner att man vill läsa in sig på lite mer. Jag har inte börjat än. Åh, jag saknar jullovet, men jag vet att jullovet innebär att förbereda inför tre seminarien. Jag vill kunna köpa lite adventsljusstakar och äta lussekatter som inte smakar mjöl. Och så vill jag köpa glöggte.

Men jag kan nöja mig med en varm dusch och en mjuk säng för tillfället. ^^
Snart är det ju helg igen.




En dag på Hultsfred 06

Scenrario: Yann Tiersens filmmusik spelas, skön (katthårig) soffa, katt som snarkar, tända ljus som ännu inte riktigt är i sitt rätta element än eftersom att det fortfarande är relativt ljust ute, mysig mossgrön filt, fruktte, och en massa papper om njursvikt.

Finn ett fel?



Idag har jag varit på stan med Berra i typ en halvtimme eller så, köpt present till Jenny som ska ha födelsedagsfest idag. Hennes kille ordnar fest för hennes skull, men hon får bara bjuda två vänner och resten av gästerna är hans vänner och deras respektiven.

När jag kom hem bokade jag tvättid och så har jag ju tvättat allt vitt (vi har bara en maskin...). Men nu har jag iaf lite att ta på mig ikväll! Parallellt med tvätt har jag pluggat igen! Gjorde klart vätske- och syrabasbalanskompendiet, nu ska jag bara trolla fram ett för obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar, ett för hjärtattack, hjärtsvikt och perifiera kärlsjukdomar. Åh. Det blir skoj! Bäst att fortsätta kanske?

Jag har dessutom varit vuxen nog att beställa försäkring, så om jag eldar upp lägenheten nu så är det inte jag som måste betala allt. Vilket också är ganska skönt.

Ja, jag pluggar faktiskt! Håller på att pyssla ihop mina kompendier så att jag kan plugga så effektivt som möjligt när det riktiga tentaplugget sätter igång. Nu ser jag över allt jag skrivit under terminen och sammanställer det och kompletterar där det saknas. Sen är det bara att lära sig allt utantill (bara)!

Jag är ovanligt nöjd med smärtinstrument och behandlingsframsidan

Suttit och lyssnat på en Regina Spektor-låt som heter Laughing with. Då kan man inte längre dömma mig för att vara nere.

I lördags var det sittning, kom hem kl 8 på morgonen, 4 timmars sömn, städa, film, hem, hämta mobilen hos Mari, hem, gräl, däcka. Upp igen kl 6 på morgonen, sitta och byta CVK och subcutan venport. Klarade tentan. Gräl, sova, ångest, jobba? Nej, feber, sova, gräl, plugga, gräl. Så jävla trött på allt nu. Jag är bara så jävla trött. Jag vill bara lägga mig och läsa en bra bok eller se på en serie (men nån sån har jag inte på datorn). Jag struntar i Anna Karlsson 69 med hjärtsvikt för att kärringen struntade i alla sina läkemedel. Hon får väl sitta där med förstorat hjärta och lungödem, vad bryr jag mig om det? Varför ska jag sitta och lära mig om hypertrofering i hjärtmuskulaturen bara för att hon är oansvarig?

Jag vill inte cykla upp för sjukhusbacken i morgon igen bara för att vi ska sitta på studenthandledd basgrupp och säga "hm... vad ska vi göra nu?", för att sen ha ett jävla informationssamtal mitt under lunchrasten och sen ha ett till basgruppsmöte. Jag är sjukt trött på att fortfarande inte gjort statistiktentan. Jag är trött på fröken jag-som-har-diabetes.

Jag är trött på onödiga gräl som handlar om skitsaker! Var det inte detta jag försökte lämna? Komma ifrån? Jag vill inte längre förstå, acceptera och finna mig i saker. Det är inte mitt problem längre. Det har aldrig ens varit mitt problem, det är nog det sjukaste.

Det är dock skönt att jag faktiskt har två kvällar till lediga innan jag börjar jobba och flyttstäda gamla lägenheten. Det känns skönt att den tillslut blev den gamla lägenheten, i maggropen flyttade jag nog ut för länge sedan.

Nu har jag nog testat allt. Jag har bott med familjen, kollekiv, korridor, sambo. Nu bor jag själv. För tillfället har jag inte ens min katt.

Mamma och pappa åkte för några timmar sen, de har varit här sen igår. Det har varit fruktansvärt kaosartat med krångel med både det ena och det andra. Men nu är det ganska acceptabelt klart. Ett par tavlor sitter uppe, möblerna är ihop, hyllorna är inredda. Jag har till och med ett par gardiner, även om jag snodde dom från Daniel (med hans tillåtelse). Blommorna står i fönstret och jag har lånat grannens trådlösa internet.

Imorgon kommer Stina. Sen åker hon och kommer tillbaka på onsdag. Då kommer också Helli. De ska se på spexet. Sen åker de på lördag och så kommer familjen tillbaka på lördag och säger grattis på födelsedagen till mig. De ska också se spexet. På kvällen blir det avslutningssittning med tema Kryddigt och starkt. Ska klä ut mig. Men till vad vette faen alltså. Funderar på att ha mina pakistanbyxor och schalen runt huvudet. Säga att jag är indisk snusktant. Indien = kryddor (spexlogik) och starkt=hett=snuskigt=snuskkärring. Blir nog skitbra.

Nu ska jag återgå till att vara ensam i en stor lägenhet. Kultiration spelas i bakgrunden.