"Das Mann" - uncut

Jag tänker köra på för rykande lykta, helt utan hämningar eftersom jag är typ rövknullad i hjärnan efter för lite sömn och för mycket nytt. Ocensurerat, for real.
Jag hatar "mannet"
Av principskäl, så klart. Egentligen tycker jag ju att det ett är ganska trevligt ord när man skriver.

SE! Där kom det igen, utan att jag reflekterade över att jag skrev det! Okej, det kanske platsade lite just där, men man använder det ju så ofta av ren reflex. Inlärt.

Och igen. Använder man det verkligen så ofta? Och vem är Man? Är det en person? Vem går in under kategorin Man? Är det alla i mitt flervåningshus? Alla andra som bloggar? Som skriver? Men använder alla dessa personen ordet "man" när de vill förmedla att de tycker om att skriva "man"? Och tycker alla verkligen om det?

Martin Heidegger kom fram till att det är ett skönt sätt för oss att slippa ta ansvar. Det låter ju ganska vackert tycker jag. Och det låter väldigt rätt. Jag gör rätt för mig genom att generalisera att normen (vem är Normen? Och varför skulle jag vilja göra som honom?) gör likadant som mig. Och när majoriteten gör likadant som mig, då gör jag inte fel. Skulle jag göra fel så gör det ju inget, eftersom att det är så man gör. Skyll på honom!

Om jag skrivit texter som upprör (vem upprör jag nu, förutom folk som tycker att människor som inte kan skriva borde lägga ner..) eller som är väldigt ifrågasättande mot systemet hade jag nog velat gömma mig bakom "man". Eller om jag propagerat för eller emot något. Berätta för de jag vill konvertera till min sida att det är faktiskt såhär man gör.
Nu är ju det jag skriver ganska fredligt, så varför gömmer jag mig så gärna bakom "man"? Min teori, som jag inte stulit utav någon filosof utan är ett resultat av min egna brillianta hjärna, är att jag har något anti-elitismtänk. Typ. Lite socialistiskt, vi ska alla vara på samma våglängd och inte försöka sticka ut (Oj hjälp det är ju mer kristdemokratiskt-verklighetensfolk-tänk!). Och därför använder man
NEJ SÄG "JAG" ISTÄLLET
Jag
använder jag ordet "man" hellre än "jag", eftersom att jag inte vill vara egocentrisk och verka självupptagen. Så därför talar jag kring mig själv och mina känslor. Och samtidigt lägger över min dårskap på andra människor och slipper ta ansvaret för mina egna tankar.

Men detta var jag. Oredigerad. Ocensurerad. Det är inte du, du eller du. Eller man. Jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0