So many pretty girls

Åtta.

Inget socker, men mindre salt. Den automatiska reaktionen är att mungiporna åker upp till ögonen, jag kan inte hjälpa det. Och det är ärligt. Fortfarande inget socker. Sötningsmedel, kanske? Det är också sött.
Sanden genom timglaset håller på att rinna ut, sakta. I ärlighetens namn strävar jag efter att hålla kvar det så länge som möjligt. Försöker passa ihop bitarna efter en krossad spegel, undvika att skära sönder mina händer.

Det som gör mig så ledsen är att när sanden väl runnit färdigt har jag inget kvar. Kornen skrubbar ytan len, blank och intetsägande. Processen är het, smärtsam, följsam men resultatet blir ett friktionslöst möte. Och så står vi där, likgiltiga inför varandra. Smaklöst.

Dagens adjektiv: Dekadent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0