tunde

Så lätt det är att krympa en människas alla sidor, egenskaper, kvaliteer, brister, känslor, handlingar, tankar, utsida, insida, upp och ned och bak och fram-sida. Skala av alla lager in på benen. Och därefter bränna skelettet till en hög med aska. Det är så oerhört enkelt att komprimera mig. I mina tankebanor cirkulerar världen kring mig, jag planerar min tid, inte resten av stadens invånares tid. Jag följer mina impulser. Du, du, du och du spelar en roll i mitt liv. Du är en del och interagerar med mitt liv. Det du berättar av ditt liv för mig är en del av den sociala konvensionen som kallas relation och det tillhör mitt liv att lyssna. För att mitt liv ska kunna vara ett normalt sådant finns det en massa människor runt mig som gör det till vad det är. Och i min värld, är det för min skull.

För visst är det ibland enkelt att glömma att vi lever alla i små bubblor där vi tror att vi är mittpunkten i solens vandringsbana. Ekvatorn är min mittlinje och jag är graviditationen. Samlas.

Ibland är det så svårt att inte tänka på andra människor som biroller i dokumentären "Mitt liv". Men det är ännu svårare att upptäcka när man själv bara är birollen. Delar av mina egenskaper passade in i en roll i en annan bubbla. Där jag representerade en behövd individ. Det var inte jag som person som behövdes, utan bara det jag representerade. Resten var sak samma. När min uppgift var fylld, behövs varken jag eller det jag representerar.

Återgår till att spela huvudrollen i min värld istället.

För det finns inga lediga platser i min bubbla. Det finns ingen roll som behöver bli fylld. Den som vill stanna får skapa sig en sittplats.


- I wish we could have met another time, when things were different. But I'm glad that I got the chance of getting to know you. Z