brevet.

Hej Bekräftelsebehov.
Du suger. Du tar upp mina tankar och du sprider dig som ett gift i hela min kropp. Jag känner varifrån du utgår, då hela min buk är uppsvälld, en enda svulst av bekräftelsebehov. Jag känner hur du kittlar mig i lederna, det rycker i mina fingrar och spänner mina axlar. Du tar över min kropp och mitt sinne. Mina känslor.
Bekräftelsebehov, du suger verkligen. Du är full av dubbelmoral, dubbelmoral i sådan grad att till och med den stabilaste varelse skulle bli lika yr som om han suttit på en gunga någon har snurrat 100 varv på och sedan släppt om han upplevde dig. Du är som om två små mini-me skulle sitta på vardera sida av mina axlar och viska uppmaningar i mina öron.
Du går som en epidemi genom städer. Jag ser brödrer och systrar drabbas av dig. Hur du äter dem upp inifrån, hur de går från att vara människor med stolt hållning och god självkänsla till att bli ynkliga, osäkra. Deras desperation efter bekräftelse är densamma som Smeagols efter Ringen. My precious.
Jag hatar dig, bekräftelsebehov, för jag vet inte riktigt vad jag ska göra av min längtan efter dig. När jag får dig så får jag en kick som håller mig flytande över molnen. Det är en fin känsla. Det framkallar beroenden. Min längtan efter dig blir ett sug och det som driver mig framåt, varje minut är förhoppningen att jag ska få dig. Att jag ska få uppleva dig. Känna dig! VILL HA DIG!

Jag ska andas och vänta. Du är bortom min kontroll och jag är din slav. När du vill ge mig tillfredsställelse står jag tillgänglig för dig. Insuper allt du vill ge mig.
Du äger mig.

MVH

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0