När jag dansar

Längs gatorna i mörkret, ljuset från gatulamporna och det luktar sommarregn. Då dansar jag fram och plockar blommor som jag sätter i krukor i mitt fönster. Och de doftar, påminner mig om nätterna jag skrattar mig fram. För vad är livet om inte vackert, fullt av färger, vackra människor och kärlek? Människor som bjuder på sig själva, öppnar sig för andra och vågar vara fullt ut. Vi ler. Att dela med sig av uppskattning och låta andra njuta av att få vara sig själva. Att tillåta sig själv att vara bra i andras ögon. Att dela med sig av andras braighet.

Vad är livet om inte att se det som finns och berätta för varandra om hur vacker himlen är och hur gulliga smilgroparna i kinden är. Det finns bara kärlek och oförmåga att se kärleken. Öppna ögonen. Dansa. Följ med. Rytmen finns runt omkring oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0